Beskriver hur en person tolkar information som de får eller aktivt söker efter. Hur individer lär sig om, förstår och uppfattar sig själva och sin omgivning (Granhag & Christianson, 2008, s. 87). Minne och lärande, problemlösning, perception, uppmärksamhet, kommunikation, resonemang, beslutsfattande och konceptutveckling ingår alla i kognitiv psykologi.

Ett betydande men fortfarande utvecklande område inom psykologi är kognitiv psykologi. Den växte fram på 1960- och 1970-talen (Granhag & Christianson, 2008, s. 87).

Kognitiv psykologi översikt:

kognitiva ramar

Hur vi ser oss själva, andra och miljön omkring oss representeras abstrakt i våra minnen som scheman.

Kognitiva scheman är när individer tänker, förstår, minns och gör val baserat på hjärnbaserade scheman som utvecklas på grund av kunskap och erfarenhet. Det kan jämföras med en dators mappsystem. Vi kategoriserar olika erfarenheter och det vi lär oss i flera mappar. När vi ser eller upplever något väljer vi det och kontrasterar det med det som finns i våra filer.

Tanken

Handlingen att koda, lagra och hämta information mentalt kallas minne (Passer & Smith, 2005, s. 239).

Det finns olika minnessystem, inklusive:

• Minnestyper: primära och sekundära.
• Långtids-, korttids- och sensoriskt minne.
• Semantiskt minne vs episodiskt minne.
• Minne: Explicit vs. Implicit (Passer & Smith, 246).

Arbetsminne och korttidsminne

Som analyserar data genom att jämföra den med informationen lagrad i långtidsminnet. Information lagras tillfälligt där, men om den upprepas tillräckligt, flyttas den till långtidsminnet (Passer & Smith, 2005, s. 235). Korttidsminnet kan ökas med hjälp av chunking och har en kapacitet på 5–9 enheter (7–2 enheter) (se nedan). Utan upprepning, kortvarig hålls i 12 till 30 sekunder.

Chunking är en teknik för att förbättra minnet. Istället för 132 465 kombinerar du 132 465 av dessa enheter för att skapa meningsfulla enheter.

Det första steget av informationsbehandling sker i sensoriskt minne. Där minnet endast tillfälligt lagrar inkommande information (Hansson, 1995, s. 88).

Uthålligheten och lagringsutrymmet för långtidsminnet är båda betydande. Även år senare kan information lagrad i långtidsminnet hämtas (Hansson, 1995, s. 54). Det som finns i långtidsminnet är:

Minnen som vi är medvetna om; är tydliga minnen. Till exempel, minnen av saker vi har upplevt eller deltagit i inkluderar en tidsmässig eller rumslig komponent: kunskapsbevarande eller bred kunskap.
Implicita minnen är de som vi använder utan att inse dem – till exempel förvärvade förmågor (t.ex. cykla, gå, etc.).

När människor har problem med att återkalla information från långtidsminnet är hämtning vanligtvis knepigt, inte kodningsproceduren (när information överförs från korttidsminnet till långtidsminnet). Dessa problem beror ofta på oförmåga att fokusera.

Enligt den seriella positionseffekten (även känd som seriepositionskurvan) tenderar deltagarna att återkalla information lättare när den är i början eller slutet och mindre ofta när den är i mitten (Passer & Smith, 2005, s. 238) ).

Vi lägger för stor vikt vid kategorier som är enkla att hitta i våra minnen. Vi antar att föremål som är enklare för oss att komma ihåg också är vanligare. Ibland drar vi fel slutsatser eftersom speciella fenomen och upplevelser sticker ut i våra minnen. Det kan också vara till hjälp; till exempel, om du märker dystra moln utanför ditt fönster, antar du förmodligen att det kommer att regna.

perceptionens mentala hälsa

Detta händer när förnimmelser vi får genom våra sinnen överförs till hjärnan och sedan utvärderas. Hur vi ger informationen, vi får mening är vad som kallas perception. Eftersom perception är en pågående process med flera variabler kan den inte fånga verkligheten med fotografisk noggrannhet. Några avgörande variabler är personens tidigare erfarenheter, kunskap, känslomässiga tillstånd, förväntningar, intresseområden och behov. Ålder, kön och social klass är ytterligare faktorer.

En självuppfyllande profetia är ett påstående som antingen direkt eller indirekt resulterar i att förutsägelsen uppfylls. Det är en benägenhet att bete sig på ett sätt som stödjer ens förväntningar på sig själv och andra (Hansson 1995, 86).

Du har ett ljus, en ask med tändstickor och häftklamrar i Dunckers berömda ljusproblem. Utmaningen är att fästa ljuset på väggen ovanför bordet utan att något vax droppar på ytan. Funktionell fixering, eller oförmågan att tänka på något alternativt sätt att använda ett föremål för att lösa ett problem, är den främsta orsaken till varför många människor kämpar med det och till slut misslyckas.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en typ av terapi som betonar patientens idéer, övertygelser och självuppfattning. Målet är att integrera beteendeterapi med metoder utformade för att förändra personens perspektiv på sig själv eller sina tankar (Hansson, 1995, s. 17).