Idén av att vilja förstå människans tankar och handlingar har funnits under en lång tid. De tidigaste bevisen på studier kring människans psyke har kommit från forntida samhällen i Egypten, Kina, Indien, Grekland och Persien. I antikens Grekland intresserade sig en del filosofer för att studera hur kroppen och psyket fungerar ihop. Aristoteles beskrev till exempel hur kroppen och hjärnan var kopplade ihop. Filosofen, Hippokrates beskrev att mentala sjukdomar hade fysiska orsaker snarare än övernaturliga. I Kina växte intresset för psykologi i samband med att olika religioner grundades. Religioner som detta var bland annat Taoism och Buddism, vilket är religioner som grundats på att förena kropp och själ samt hitta en balans för psyket. Intresset för att förstå människans psyke växte med tiden och man började intressera sig på den mer vetenskapliga delen av psykologi.

Psykologi hade under en lång tid inga kopplingar till vetenskap. Psyket sågs länge som en typ av övernaturlig del av människan som inte kunde förstås. På grund av detta gjordes inga experiment kring det förrän vid 1800-talet när filosofen Gustav Fechner började experimentera inom det. Hans forskningar ägde rum i Tyskland, Leipzig, där han studerade den mänskliga psykologin. I hans arbete jobbade han med att förstå psykiska processer. Tanken var att förstå hur hjärnan reagerade och fungerade när man till exempel var glad eller ledsen.

Sedan de första experimenten av psykologin började allt fler psykologer intressera sig för samma inrikting. Den mer vetenskapliga psykologin utvecklades och några decennier senare uppstod psykologer som Sigmund Frued och Ivan Pavlov. Psykologer som än idag har en stor betydelse för den moderna psykologin.

Den moderna psykologin delas i tre huvudlinjer. Huvudlinjerna är mentalistiska, miljöfaktorers betydelse, ssmt forskning inom det biologiska perspektivet på individers sätt att tänka, känna och handla. När det gäller miljöfaktorernas betydelse har det haft en stor betydelse inom bland annat kriminalpolitiken, eftersom det hjälper till med att förstå faktorerna till individernas agerande.

Mentalistisk psykologi – det psykodynamiska perspektivet

Den mentalistiska psykologin, även kallad det psykodynamiska perspektivet, omfattar idag flera olika teorier som alla skiljer sig från varandra. Trots det har dessa teorier sina rötter i Sigmund Freuds teori från mitten av 1800-talet – psykoanalysen.

De psykodynamiska teorierna omfattar människans omedvetna och man lägger stor vikt på de motstridiga krafterna som styr det undermedvetna. Här menar man att konflikter i psyket uppstår redan vid tidigt ålder när barnet vill uppfylla sina medfödda behov, och njuta av sina drifter, samtidigt som omgivningen ställer andra krav. De psykodynamiska teorierna menas med andra ord att det är barndomen som formar människans personlighet och är det avgörande för hur hon kommer att agera senare i livet.

Enligt denna teori talar man även om att det alltid finns orsaker till olika beteendet hos människor, men att dessa ofta är omedvetna. Genom att använda sig av den psykodynamiska, mentalistiska, teorin undersöker man alltså personens undermedvetna för att förstå varför individen agerar på ett visst sätt.

Miljöfaktorernas betydelse – Det sociokulturella perspektivet

När man använder miljöfaktorers betydelse inom psykologin kallar man denna teori för ett sociokulturellt perspektiv, alternativt den sociala psykologin. Denna teori utgår från att man tittar på personen i gruppen, interaktioner inom eller mellan grupper samt fenomen inom gruppen. Det hela handlar om att man studerar en individs tankar, känslor och beteendet utifrån den sociala påverkan som personen i fråga utsetts för.

Det sociokulturella perspektivet utgår ifrån att individer lär sig av varandra men även att man lär sig av varandra i olika sociala sammanhang. Alltså, det en person lär sig och hur personen agerar i olika situationer återspeglar hur personens interaktioner med andra människor ter sig. Viktigt att påpeka inom denna teori är att även om en grupp påverkar en enskild individ, så påverkar även den enskilda individen gruppen. Man anser inom denna teori att individen är ett med gruppen. Här spelar även den kulturella gruppen man tillhör in och kultur, språk och symboler har en viktig betydelse i detta psykologiska perspektiv.

Biologiska perspektiv och neuropsykologi

Det biologiska perspektivet handlar mer om en tvärvetenskaplig inriktning där man försöker förklara det psykologiska med hjälp av biologi. Här menar man att naturkunskapen och samhällskunskapen har många gemensamma anknytningspunkter och att det hela handlar om att skapa en helhet av de båda inriktningarna. Istället för att sära på kropp och själ så vill man här skapa en psykologisk helhet där kropp och själ verkar som en enad enhet.

När man praktiserar det biologiska perspektivet utgår man från att studera en persons beteenden, tankar och känslor och att dessa kan förklaras med kroppsliga processer. Här talar man främst om nervsystemet och hjärnan, och denna typ av psykologi kallas även för neuropsykologi. Genom att studera olika delar av hjärnan, och hur denna kontrollerar olika delar (som minnen och språk), kan man få en bättre förståelse av individen. Man undersöker även hur de olika kemiska substanser i hjärnan påverkar vårt mentala. Här talar man om hormoner och olika signalsubstanser som sedan kan ge svar på olika mänskliga beteenden.