Biologisk psykologi är en inrikting som handlar om att förstå psykologiska funktioner, med hjälp av biologiska skeenden som hjärnans aktivitet. Det kan till exempel handla om att förstå hur kroppen reagerar vid stress, och vilka hormoner som produceras. Det studeras också hur det påverkar psyket under en längre period, och hur det det kan behandlas.

Psykologi med inriktning att förstå hur kroppens funktioner påverkar psyket började redan under antiken. Filosofen Aristoteles menade till exempel att psyket styrdes av hjärtat. Under den senare tiden utvecklades läran, men det var inte förrän under 1800-talet som Ivan Pavlov lade grunden till den moderna biologiska psykologin. Bland hans främsta experiment var “Pavlovs hundar” som gjordes på hundar. Experimenten handlade om salivbildningen i hundarnas munnar när mat serverades. Pavlov ringde en klocka innan hundarna fick mat, och varje gång han gjorde det utsöndrade hundarna saliv. De utsöndrade saliv även om det inte fanns någon mat. Eftersom att inom psyket associerade de ringande med mat, vilket gjorde att de utsöndrade saliv även om det inte fanns någon mat. Fenomenet är att organismer lär sig vilka stimuli som kopplas till viktiga händelser. Det kan vara en doft man kopplar med en speciell händelse eller person. Doften kommer alltid väcka särskilda minnen eller tankar inom en. Läran heter klassiskt betingning, och används än idag av många djurparker och liknande för att träna djuren. Klassisk betingning är också grunden till teorier som behavriosmen, som är en mer utvecklad version av teorin.

Biologisk psykologi har använts mycket inom den mentala sjukvården, eftersom det hjälper läkare att förstå hur deras psyke påverkas av kroppens funktioner. Det gör det enklare att hitta orsakerna till patientens besvär, samt hur det ska behandlas. Vid till exempel depression kan läkaren rekommendera passande behandling som antidepressiva läkemedel. Det kan också vara att uppmuntra patienten att delta aktiviter den tycker om för att må bättre.